Shakespeares klassiska komedi får en västernorrländsk inramning med raggarkultur, rock’n’roll och magiska förvecklingar. En midsommarnattsdröm, i regi av Rasmus Lindberg, har premiär på utomhusscenen på Murberget friluftsmuseum / Västernorrlands museum i Härnösand den 20 juni.
Alla som kan sin Shakespeare och har sett En midsommarnattsdröm vet att det vankas missförstånd, förtrollningar och oväntade möten. I Teater Västernorrlands version möter Shakespeare dessutom den västernorrländska sommaren. Föreställningen blandar livemusik, humor och magi i en berättelse om kärlek, längtan och mänskliga förvecklingar.
I regissören Rasmus Lindgrens tolkning anländer Raggarkungen Teseus och Hippolyta i sin jänkare för att fira sitt kommande bröllop. Samtidigt förbereder ett revysällskap en festföreställning, och bland de unga älskande Hermia, Lysander, Demetrius och Helena råder stor förvirring kring vem som älskar vem. I skogen, där älvkungen Oberon och drottningen Titania härskar, sätts magiska krafter i rörelse…
Rasmus Lindberg står bakom bearbetning och regi. Vi kontaktade honom med några frågor!
Rasmus Lindgren. Foto: Norrbottensteatern.
Hej Rasmus! Vad var det som fick dig att vilja placera En midsommarnattsdröm i en värld av raggarkultur och magi? Och hur mycket bensindoft, läderjackor och rock’n’roll blir det egentligen på scen?
– Det svenska förhållandet till midsommar är ju oerhört starkt, vår andra nationaldag. Och eftersom jag visste att vi skulle spela i Härnösand där motorkultur är oerhört populärt låg det nära till hands att föreställa sig raggare som förlorar sig i den svenska midsommarnattens skogar och som kommer ut förändrade. Och vi lånar bilar från bilmuseet i Härnösand, så jag tror det blir en hel del rock ’n’ roll!
Hur stor frihet har du tagit dig i relation till originalet?
– Jag har gjort en rätt kraftig bearbetning där alla kärleksförvecklingar i skogen sker i första akten. Andra akten blir istället ett förlängt midsommarparty där verkstadspersonalen framför en musikalversion av ”Romeo och Julia” som går åt helvete. Jag har tagit mycket inspiration av Mischiefs ”Goes wrong”-föreställningar och tyckte det kändes roligt att sätta upp en Shakespeare-pjäs inuti en Shakespeare-pjäs. ”Pyramus och Tisbe” är hursomhelst den babyloniska myten som ”Romeo och Julia” är baserad på, så man behöver egentligen inte ändra så mycket.
Hur har du förhållit dig till Shakespeares språk och poetiska rytm när berättelsen ska framföras utomhus?
– Ja, gud ja, jag har låtit bearbetningen följa blankversen naturligtvis:
Men denne orm, en bakmansson från stan,
han har med sina överklassfasoner
helt förhäxat hennes unga hjärta!
Musikaliteten i språket är ju en oerhört viktig komponent i Shakespeares pjäser.
Hur tänker du kring publikens relation till Shakespeare idag – behöver klassiker “översättas” kulturellt för att kännas levande?
– Man kanske kan säga att konst alltid behöver vara angelägen för sin publik? Och därför förändras den utifrån den publik som den riktar sig till? Gör man ”En midsommarnattsdröm” på Unga Tur så behöver man säkert göra andra konstnärliga val för att vara angelägen för sin publik än man behöver utomhus i Härnösand?
Sen är det ju värt att minnas att Shakespeare utgick från den samtid han levde i. En midsommarnattsdröm är egentligen en slags ”fan fiction” på sagan om Riddare Theseus som dödar Minotaurus i labyrinten och sedan besegrar amazonerna på ön Lesbos (det är därför Theseus ska tvångsgifta sig med Hippolyta i originalpjäsen).
Motsvarigheten hade kanske varit om vi gjorde en pjäs om vad som hände Harry Potter efter att han hade besegrat Voldemort? På samma sätt hade 1600-talspubliken sett åtskilliga föreställningar av ”Pyramus och Tisbe”, lite som om vi skulle sätta upp en ”Ronja Rövardotter havererar”. Pjäserna är inte tänkta att vara kryptiska, tvärtom bygger de på publikens förförståelse. Så på något sätt behöver man nog ta ställning till detta när man sätter upp dem.
Repetitioner pågår på utomhusscenen på friluftsmuseet Murberget utanför Härnösand. Foto: Janne Åström.
Kärlekskaoset är centralt i En midsommarnattsdröm – varför tror du att publiken fortfarande känner igen sig i de här relationerna över 400 år senare?
– Ha-ha, förhoppningsvis känner ingen igen sig i att bli förhäxad av magiska örter! Men som jag läser En midsommarnattsdröm så handlar den om förvandling; dels såklart om sommar, knoppning, blomning. Men framför allt att gå in i det undermedvetna (den ”mörka skogen”) och komma ut som någon annan. Det är också därför den hyllar teatern, karnevalen: glädjen i att ta på sig en mask och för ett ögonblick tillåtas vara någon annan.
Livemusik verkar spela en viktig roll – hur har ni arbetat med musik för att förstärka känslan i föreställningen?
– Ja, absolut! Vår kompositör Mathias Venge har skrivit en fantastisk musikal till hantverkarna och rockabilly-sånger som vi blandar upp med svensk folkmusik och ösiga kärlekslåtar från 80-talet. Det är väldigt mycket musik i den här föreställningen…
Hur har ni tänkt kring Murbergets miljö som en del av scenografin? Vad tillför den västernorrländska miljön till berättelsen?
–Platsen är fantastisk och har såklart varit utgångspunkten för hela uppsättningen. Men framför allt tycker jag att det är häftigt att Härnösands kommun satsar på återkommande sommarteater! I kombination med att 2Entertain har byggt en Höga Kustens Friluftsteater sen tre år tillbaka så ger det verkligen ett lyft för scenkonsten i regionen!
Och slutligen: Om Shakespeare hade fått åka med i en jänkare till premiären – vilken låt borde spelas i bilstereon? 😊
–”Sommarnatt” av Snowstorm, ha-ha-ha
Läs mer och boka här.
Foto översta bilden: Kristofer Lönnå.