Varför är det viktigt att barn får möta dans i skolan, både som publik och deltagare? Norrdans producent Sara Selmros och dansutvecklare Jenny Lundmark berättar varför dans i skolan borde ses som en rättighet snarare än ett tillval och hur kroppsligt uttryck kan bidra till barns utveckling, delaktighet och framtidstro.
Vi har träffat Norrdans producent Sara Selmros och dansutvecklare Jenny Lundmark för att prata om varför dans i skolan borde ses som en rättighet snarare än ett tillval och hur kroppsligt uttryck kan bidra till barns utveckling, delaktighet och framtidstro. Norrdans och Estrad Norrs samproduktion GLIMT är dessutom utvald till årets Scenkonstbiennal. Det är den fjärde biennalen i rad där Norrdans representeras.
I samband med förra årets turné av GLIMT reserverades två platser för lokalpolitiker vid utvalda skolföreställningar. Politiker i Västernorrland och Jämtland erbjöds möjlighet att uppleva GLIMT tillsammans med eleverna.
Norrdans bedriver en omfattande workshop-verksamhet där barn i grundskolan för möta danskonstnärer och danspedagoger. Under våren har den österrikiske dansaren Marco Payer mött 600 elever i Västernorrland.
Varför är det viktigt att barn får möta dans i skolan, både som publik och deltagare?
– Att få möta dans i skolmiljö är att möta ett språk många barn annars inte får tillgång till. Det handlar inte bara om att titta utan om att uppleva något genom kroppen, säger Jenny. Hon menar att dansen ger en tyst, kroppslig kunskap som inte går att läsa sig till, utan måste upplevas. Dessutom erbjuder skolan en unik möjlighet att nå alla barn, oavsett bakgrund.
Sara håller med och lyfter hur mötet med dans kan öppna för fantasi, utforskande och närvaro. Hon beskriver hur barn i föreställningen GLIMT får utforska texturer, skuggor och färger tillsammans med dansarna, i ett klassrum som förvandlas till ett konstnärligt rum.
Kan dans påverka barns självkänsla, kroppskännedom och kreativitet på längre sikt?
Sara ser ett stort värde i att dansen erbjuder ett uttryck utan rätt eller fel. Det blir ett tillfälle att vara närvarande, att lyssna inåt, att våga. För många barn kan det vara en paus från prestation och bedömning, vilket i sin tur stärker självtillit och trygghet.
Jenny betonar hur dansen hjälper barn att mötas i nya konstellationer. När de använder ett kroppsligt språk istället för ord uppstår nya idéer och en djupare förståelse för både sig själva och andra.
Vad önskar ni att fler vuxna visste om barns behov av konstnärliga uttryck?
– Att det inte är svårt eller farligt, säger Jenny. Hon menar att danspedagoger har verktyg och metoder som gör att alla barn kan delta, oavsett tidigare erfarenhet. Dans är inkluderande och stärker hela människan, motoriskt, känslomässigt, kroppsligt och intellektuellt. Sara tillägger att konst inte är en paus från lärande, utan en annan form av lärande.
Hur kan dans bidra till demokratiska värden och stärka barns rättigheter?
Sara lyfter barnkonventionen och rätten att uttrycka sig, även bortom det verbala. Hon menar att dansen kan vara avgörande för barn som annars inte kommer till tals, barn med språkbarriärer eller andra hinder. Att ge plats för dans i skolan blir därmed också ett ställningstagande för barns rättigheter.
Jenny beskriver hur dansens former bygger på lyssnande, respekt och delaktighet. I varje workshop delas utrymme och ansvar, och det skapas ett gemensamt rum där varje barns unika uttryck får plats.
Vad ser ni som dansens roll inom kulturens bredare uppdrag i samhället?
– Samtida dans speglar och utmanar samhällets normer, värderingar och utmaningar. Dansen ger möjlighet för individer och samhälle att bearbeta och reflektera över svåra, komplexa frågor. Den kan få oss att känna, tänka och ibland agera, vilket är en kraftfull drivkraft för förändring, säger Sara.
Text och intervju av Anna Öun, marknadsförare Norrdans
Läs mer om Norrdans här.
Bilden överst: GLIMT. Norrdans. Foto: Lia Jacobi.