Temat för höstmötet 2016 är Inkludering och teatercheferna  Petra Weckström, Örebro länsteater, Maria Ericson, Teater Halland, och Thomas Sundström, Länsteatern Gotland, presenterar ett eget program som bland annat handlar om erfarenheter av bemötande i förhållande till grupper med funktionsnedsättningar och olika etnicitet, krav på ett bredare produktionsled och frågan om nya scenkonstuttryck.

Petra Weckström skriver här en reflektion kring temat utifrån orden ”särskilt”, ”alla” och ”vi” med utgångspunkt i DoT (Delaktighet och Teater) som drevs mellan 2012 – 2015 av Örebro länsteater.

– De frågor som skapar nyfikenhet i mig är; hur utmanar vi då oss själva och vår syn på hög konstnärlig kvalitet? Och vilka är ”vi”? 

”I Sverige har vi ett politiskt system med offentligt finansierade kulturinstitutioner vars mål är nå ut med konst och kultur till alla medborgare. Vi har en bred politisk samstämmighet kring att det är viktigt med fri konst och kultur för ett demokratiskt samhälle. Det offentligt finansierade kulturlivet styrs därför utifrån devisen armslängds avstånd.

Örebro länsteater ingår i detta system sedan 1970-talet med årliga anslag och ett uppdrag att erbjuda alla invånare i Örebro kommun och län professionell teater av hög konstnärlig kvalitet.Två frågeställningar som vi då behöver tolka på teatern är: 1. Vad innebär uppdraget att nå alla? 2. Hur definieras hög konstnärlig kvalitet?

Vi vet ju att alla inte har tillgång till scenkonsten, varken att utöva professionellt eller uppleva. Inom ramen för armslängds avstånd definieras därför vissa grupper som särskilt viktiga att inkluderas i kulturlivet. I vår regionala kulturplan står t ex att Region Örebro län prioriterar arbetet med kultur för alla, med ett särskilt fokus på barn och unga.

Viljan att nå alla – men särskilt vissa grupper lyfter då frågor om vem som definierar och hur defineras dessa ”särskilda” individer och eller grupper och vilka bilder vi har av premisserna för hur denna inkludering ska ske.

Vi vet också att det finns utmaningar kring ”hög konstnärlig kvalitet” som bland annat rör konstnärlig frihet, våra konstnärliga utbildningar, makt och normer. Det innefattar frågor om kompetens och tillgänglighet men också om inkludering och representation – allt kopplat till resurser.

Projektet DoT (Delaktighet och Teater) drevs mellan 2012 – 2015 av Örebro länsteater tillsammans med Riksteatern och CCD (en forskningsmiljö vid Örebro och Jönköpings universitet), med Statens Kulturråds utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet. Ett mål var att skapa scenkonst som involverade svenskt teckenspråkiga som publik, medskapare och initiativtagare, utifrån de nationella kulturpolitiska målen som just säger att ”alla medborgare”* ska ges tillgång till offentligt finansierad professionell kultur.

Projektet undersökte hur en förändring av mötesplatser och villkoren för vem som deltar i kulturlivet kan utveckla scenkonsten i stort och skapa nya uttrycksformer och scenkonstuttryck angelägna för fler – och vilka utmaningar detta möter.

Från föreställningen Tribes som ingick i DoT, foto Kicki Nilsson Icon Photography

Från föreställningen Tribes som ingick i DoT, foto Kicki Nilsson Icon Photography

Jag beskriver nedan några lärdomar/paradoxer utifrån DoT som belyser utmaningar kring inkludering:

För att möjliggöra Tribes – en produktion inom DoT- med en ensemble med både döva och hörande skådespelare behövdes två heltidstjänster som tolkar under repetitionsperioden samt förberedande kurser i dövrealia för hörande. Detta var möjligt i ett projekt, men belyser paradoxen att en döv skådespelare i en döv/hörande miljö kostar arbetsgivaren mer än tre gånger mer än en hörande. Stödet till projektet kom delvis från Region Örebro län, som också ansvarar för tolkcentralen, där tolktjänster köps ifrån. I realiteten gick mer än hela det ekonomiska stöd som projektet erhöll av Region Örebro län åt till att bekosta tolkar.

Från föreställningen Tribes som ingick i DoT, foto Kicki Nilsson Icon Photography

Från föreställningen Tribes som ingick i DoT, foto Kicki Nilsson Icon Photography

I projektet skapades möten över tid – med teater som verktyg och makt, tid och normer som teman – mellan människor och mellan verksamheter som vanligtvis inte möts. Mötesledarna var döva och detta blev en viktig förutsättning för den positiva utgången av mötena för de involverade. Normen kring vem som vanligtvis leder projekt blev synlig i och med att projektledarna bröt mot normen.Tre citat från deltagare:

  1. Man (d): Jag funderade innan jag kom hit: hur skulle vi göra? Hur skulle de som inte hör kunna förstå mig? Med mimik? Casper: Intressant att du tar upp det. Det är ju också en norm i samhället att alla ska kunna prata…
  2. A: vi har olika normer i olika grupper känner jag också. Som döv måste jag ha ögonkontakt och ibland vara fysisk för att få kontakt. Men som muslimsk kvinna förväntas jag inte ta ögonkontakt med eller ta på muslimska män.
  3. Pedagog: ”Det var så härligt att det var här på teatern, att vi fick komma in här. Jag har bott i Örebro i tjugotvå år och aldrig varit här förut. Jag har ofta åkt förbi med bussen och då har jag alltid tittat på huset och undrat vad de gör här inne. Spelar de teater? Det kändes så bra att få komma in hit. Nu känns Örebro lite mer som min hemstad.”

Reflektioner från forskningsledaren som följde projektet: Forskningen utgår från begreppet kultur som ett komplext fenomen för att visa på att då kultur används som ett verktyg för ett inkluderande samhälle synliggörs frågan om vad vi menar med kultur. Det får också implikationer för vem som inkluderas och vem som utesluts i ”kulturens” namn.

Projektet igenom tydliggjordes att det spelar roll vem som har möjlighet att representera vad, vem som definierar och definieras, vilka kroppar och uttryck som gestaltas i olika kontexter. Under projektets gång tydliggjordes vikten av en flerdimensionell syn på delaktighet och inkludering. Döva kan inte förväntas enbart integreras i ”de hörandes kultur” – vi behöver mötas inom ramen för nya kulturella uttrycksformer.

Den frågan som då skapar nyfikenhet i mig är då; hur utmanar vi då oss själva och vår syn på hög konstnärlig kvalitet? Och vilka är ”vi”?”

*oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder – Sveriges idag rådande diskrimineringsgrunder.

/Petra Weckström, vd Örebro länsteater

Bilden överst. Petra Weckström, foto Daniel Andersson

 

Boka din plats på Länsteatrarnas höstmöte 2021

Länsteatrarna och Byteatern Kalmar Länsteater bjuder in till höstmöte den 10-12 november 2021. Temat är Barn och ungas rätt till scenkonst. Utöver det kommer vi ta upp aktuella frågor kring länsteatrarnas situation för att tillsammans lära oss och utvecklas som förening samt enskilda individer i våra respektive teatrar. Det kommer att hållas medlemsmöte där vi beslutar om kommande års verksamhet och budget och självklart blir det också tid för enskilda samt gemensamma överläggningar. Som vanligt kommer vi få ta del av fantastisk scenkonst.
Varmt välkommen!


Jag vill äta middag 10 november

Jag vill äta lunch 11 november

Jag vill äta middag 11 november

Jag vill äta lunch 12 november



Jag godkänner att denna anmälan är bindande.