2021-06-10
”I skrivande stund skiner solen och Sveriges nationaldag har precis firats – digitalt i år, som så mycket annat.

Nationaldagen är en dag för att manifestera vårt lands frihet, men också påminna om öppenhet och demokrati. Det är ett samtal som borde föras oftare, särskilt i dessa pandemitider, med så många verksamheter  som just försvarar demokratin nedstängda och tystade. Jag talar om scenkonsten, men även om museer, konsthallar, konserter och enskilda konstutövare. Tystnaden har bidragit till en oplanerad, men ändå verklig begränsning av kulturens frihet, även i vårt land.

I många länder i Europa har corona blivit en möjlighet för politiker att på ett dolt sätt stänga ned utställningar eller föreställningar som de upplever som besvärliga eller besvärande för makten. Vi lever inte i sådant land, men även här finns krafter som ser folkbildning, kultur och journalistik som ett hot, eftersom dessa verksamheter lär ut och värnar demokratin, stöttar det goda samtalet och håller den öppna samhällsdebatten levande.

Nationalistiska strömningar vill stå oemotsagda. De vill inte bli hotade av folkbildande verksamhet.

Just det är en viktig fråga att ständigt debattera och samtala om – inte minst på Sveriges nationaldag.

Men vi ser också framåt! Vaccinationen har tagit fart och vi har förhoppningar om lättnader i restriktionerna  för scenkonsten.  Sommaren blir upptakten för att på nytt få möta publiken. Så mycket kraft har gått åt till arbetet kring pandemin. Planeringar, ändrade planer, nya innovativa lösningar, uppskjutna premiärer, säkerhets- och trygghetsplanering…

Från styrelsen i Länsteatrarna i Sveriges sida har vi fortsatt arbetet att göra vår verksamhet känd och påverka våra förutsättningar.

Vi har samtalat med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, vi har breddat den politiska kontakten genom samtal med näringsministerns statssekreterare och gör oss beredda inför mötet med Utbildningsdepartementet.

Planeringen av Dialogmötet i höst pågår för fullt och vi tror på ett fysiskt möte 26-27/8 i Stockholm.

Under tiden arbetar vi vidare med andra frågor som på olika sätt hotar eller försvårar vår verksamhet runt om i landet.

Under en längre tid har jag sett allt fler förändringar i kommuner och regioner som på olika sätt försvårar för föreningsliv, bildningsverksamhet och kulturverksamheter. Det handlar om jakten på pengar och effektiviseringar, där lokaler som ägs eller hyrs av kommuner och regioner, ses som intäktskällor istället för förutsättningar för skapande. Det är knappast en nyhet att kultursektorn ofta får styrka på foten eller stå tillbaka i besparingstider, men nu handlar det om en känsla av att bolagiseringar av fastigheter eller synen på hyresintäkter har skärpts.

Flera av våra medlemmar slår larm om att deras förutsättningar för planering, repetition och föreställningar starkt begränsas av ett synsätt där man jagar tider och intäkter. Länsteatrarnas verksamhet ses som vilken produktion som helst och bör kunna effektiviseras. Teatrar ombeds att långt i förväg boka sina lokaler, planera sina repetitioner. Teatrarnas  behov av sina egna lokaler begränsas, vilket är direkt skadlig för det konstnärliga skapandet och vittnar om en stor okunskap hos delar av tjänstemän och politiker kring hur en föreställning växer fram.

Att be länsteatrarna boka tider i de lokaler som de tidigare haft fri tillgång till blir som att jämställa scenkonst med att boka tider i en tvättstuga…

Konst, kultur, scenkonst kan inte växa fram genom ett tvättstugeschema – den kräver respekt och förståelse från beslutsfattare.

Om länsteatrarnas förutsättningar vill vi berätta. Vår tanke är att dels tala med kulturministern om läget och den oroande utvecklingen, men också, så fort vi får träffas igen, möta politiker ute i regioner och kommuner för att samtala om vilka förutsättningar en länsteater behöver för att skapa scenkonst av hög kvalité.

Som ni märker har vi mycket att samtala om och därför håller vi nu tummarna för att vi ses fysiskt både på dialogmötet och på höstmötet!”

Robert Uitto, ordförande Länsteatrarna i Sverige

Bilden: Robert Uitto, foto Teodor Uitto.