Efter succén med Tordyveln flyger i skymningen är regissören och koreografen Camilla Ekelöf tillbaka med ännu ett gastkramande äventyr. Den här gången står Oscar Wildes klassiska berättelse Spöket på Canterville på tur – i en nyskriven musikteaterversion av Magnus Johansson.

Vi möter Lord Canterville, ett spöke som inget hellre vill än att skrämma familjen som flyttar in på hans slott. Men det visar sig vara lättare sagt än gjort. Familjen blir inte det minsta rädd – Lord Canterville är helt enkelt inte läskig nog. Egentligen drömmer han om att få lägga spökandet bakom sig och äntligen sova ut. Men för att lyckas behöver han hjälp av någon ung och modig. Kanske någon som Virginia…

 Spöket på Canterville är en musikalisk och humoristisk berättelse om att få vara sig själv, om spöken som inte längre skrämmer någon och om vänskap som kan uppstå på de mest oväntade platser. Föreställningen får nytt liv genom originalmusik av Magnus Johansson, som bland annat stod bakom musiken till Snösystern på Malmö Opera, som hade premiär 2022.

Vi ställde några frågor till Camilla Ekelöf, regissör och koreograf!

Camilla Ekelöf. Foto: Lars Kroon.

Hej Camilla! Du regisserade även Tordyveln flyger i skymningen. Vad tar du med dig från den erfarenheten in i Spöket på Canterville?
– Att vara mer förberedd denna gång och verkligen gå på djupet i historien och dess kärna. Jag har med Spöket på Canterville plockat fram mitt konstnärskap som det verkligen är, utan att backa på några punkter. Jag har skapat en väv av alla konstarter i den här produktionen. Dans, text och musik har lika stor plats och får ett eget uttryck inom musikteatergenren. Med Spöket på Canterville vill vi, jag och mitt team, göra klassisk teater för de unga genom att öppna upp sinnen och fantasin och bjuda på något de kanske inte vanligtvis ser men ändå har referenser till, som Harry Potter, musikalen Matilda eller ett mysterium som ska lösas.

Vad var det i Oscar Wildes Spöket på Canterville som fick er att vilja berätta just den här historien på nytt?
– Spöket på Canterville är ursprungligen skriven som en samhällskritisk novell av Oscar Wilde där han kritiserar hur amerikanerna profiterar på England genom att köpa upp gods och titlar för att stiga i hierarkin och få tillgång till finrummet. Vår samtid är inte särskilt annorlunda, vi ser hur den som har tillräckligt med pengar kan köpa sig framgång och utrymme, hur rika länder utnyttjar fattigare länder och hur demokratin hotas runt om i världen.

– Spöket på Canterville är egentligen inte så otäck men kan bli det när vi lyfter på locket och släpper fram det djuriskt mänskliga. En mystisk blodfläck som dyker upp utan förklaring är egentligen ett rop på hjälp från Sir Canterville. Jag ville visa hans utanförskap. Han har fastnat på en plats där han inte vill vara. Han är oskyldigt anklagad och tvingas därför mer eller mindre att spöka. Berättelsen visar också hur snabbt ett rykte kan bli en sanning, vilket är lika aktuellt idag som när den skrevs. Virginia är den enda som är modig nog att ta hans situation på allvar och förstå vad som ligger bakom hans beteende.

– Jag tycker om att skrämmas och använda humor, text, musik och rörelse som verktyg och den här berättelsen passade perfekt för det. Är verkligheten så som vi ser den eller är det bara som vi tror att den är?

Smålands Musik & Teater, Kulturhuset Spira. Spöket på Canterville. Foto: Lars Kroon.

Vad har varit den största utmaningen med att göra den här föreställningen?
– Att samla alla scenkonstnärliga uttryck till en upplevelse med allt vad det innebär. Från det praktiska i att sammanföra dansare, musiker och skådespelare som alla har olika arbetstider och förutsättningar, till att musiken inte är färdig utan tillkommer under processen.

– För mig har det varit viktigt att berättelsen alltid måste komma först och fördjupas i skådespelarna och dansarna. Allt publiken ser på scen har fått frågan ”Varför?” i mitt huvud innan det hamnade där.

Hur har dina tankar gått när du och Emma Broström, manusförfattaren, har bearbetat Wildes klassiker?
– Spöket på Canterville visar det dilemma som uppstår i en familj när föräldrarna fattar ett stort beslut och barnen hamnar i kläm. I vår version vill vi fokusera på deras perspektiv – hur det känns att bli uppryckt från sin vardag och börja på en ny skola i ett nytt land, med det utanförskap det kan innebära. Det arbetet mynnade ut i de två nya karaktärerna Läraren och Edward, en låtsaskompis eller ett spöke som bara Virginia ser.

– I vår version är Lady Canterville fortfarande kvar i slottet och spökar. Hon vill få fram sanningen om huruvida hennes man mördade henne eller inte. Hon ser dessutom allt som Virginia är med om och försöker få familjen Otis att förstå sina tillkortakommanden, men också hjälpa till när nöden kräver.

Finns det någon särskild scen eller musikalisk idé som ni tycker fångar föreställningens värld extra väl?
– Den här sångtexten fångar hela pjäsens syfte och varför. Vad vet vi om det som finns bortom oss? Är det vi ser verkligheten eller finns det något annat? Att tro på något är många gånger något vi behöver. Det behöver inte vara något religiöst, utan kan vara så enkelt som att tro på en bättre värld.

”TÄNK OM VERKLIGHETEN”

Tänk om verkligheten skymmer
att den trots allt rymmer
mer än sorger och bekymmer
men att ingen ser.
Att det finns mer.

Dag som natt, små korta stunder
kanske blott sekunder,
sker det som vi kallar under
om du bara ser.
Att det finns mer.

Smålands Musik & Teater, Kulturhuset Spira. Spöket på Canterville. Foto: Lars K

Vad vill ni ge er unga publik?
– Vi vill skapa ett läskigt, maffigt och underhållande spökäventyr där fantasin får fritt spelrum. En förhöjd verklighet där man ska kunna känna igen sig, trots att den utspelar sig i en annan tid och på en annan plats. Vi vill ge känslan av att det finns magiska underverk även i vår värld.

Vad tillför originalmusiken av Magnus Johansson till berättelsen och stämningen?
– Musiken är en bärande dramaturgisk länk till det vi vill berätta. Spöklik, vacker, melodisk och skavig och något som studsar mot texten och rörelserna. Musiken är kittet till hela upplevelsen och tillsammans med ljuddesign gör vi upplevelsen mer nutida i sin form.

Hur har ni arbetat för att visualisera det engelska slottet Canterville och ge den klassiska spökhistorien ett nytt, modernt liv på scenen?
– Vi bestämde oss tidigt för att behålla Spöket på Canterville i samma tid som den är skriven, men låter den samtidigt blinka mot det moderna. Karaktärerna bär tidsenlig kostym men använder till exempel  moderna sparkcyklar på scenen.

Jag vill att våra barn och ungdomar ska få möta det magiska genom enkla medel – luckor i golvet, flyttbara skärmar och scenografi som hissas upp och ner. Orkestern är en viktig del av föreställningen och syns hela tiden där de sitter i slottet bakom en slöja, som om de är i en egen dimension.

Läs mer här.

KREATIVT TEAM

Regi & koreografi Camilla Ekelöf
1:a dirigent Marit Strindlund
2:e dirigent Sergej Bolkhovets
Scenografi & kostymdesign Thomas Sjöstedt
Maskdesign Lisa Jonson & Veronica Liljeblad
Ljusdesign Marcus Nordenberg
Ljuddesign Sebastian Cederblad
Musik & sångtexter Magnus Johansson
Manus Emma Broström
Foto: Lars Kroon

MEDVERKANDE

Lord Simon Canterville Jan Mybrand
Virginia Ida On
Edward Lukas Feurst
Tvillingbror 1 Elliot Allain
Tvillingbror 2 William Ekman Lundberg
Läraren Paula Santa Eufemia
Lady Eleonore Canterville Lovisa Abrahamsson
Mrs Otis Petra Nielsen
Mr Otis Petter Andersson
Hushållerskan Hanna Schön
Understudy/ensemble Karolina Krigsman
Understudy Praktikant från Kungliga Svenska Balettskolan Nadia Rittichim Chapakdee

Musiker ur Jönköpings Sinfonietta

Förlag Colombine Teaterförlag