Text: Jeanette Söderwall, Östgötateatern
Farmor och vår herre har spelats på Östgötateatern i Norrköping sedan i februari och har nypremiär på Stora teatern i Linköping den 27 april där den spelas till och med den 2 juni. i huvudrollen som farmor Agnes Borck ser vi Marika Lagercrantz.
Hjalmar Bergmans Farmor är sträng och maktfullkomlig. Hon har gjort en klassresa från piga till godsägarinna och de hårda nypor hon har använt sig av har gjort att barnen har tagit avstånd från henne. Genom att sälja gården och dela ut pengarna hoppas nu Farmor kunna vinna dem tillbaka. Hon tänker meddela nyheten på sin 78-årsdag. Men kommer något av de efterlängtade barnbarnen på kalaset? Marika Lagercrantz och Hjalmar Bergmans karaktär Farmor är väldigt olika på många sätt, men den stora kärleken till sina barnbarn är något som de har gemensamt.
– Att få barnbarn är något av det största som har hänt mig i mitt liv. Just nu bor mina barnbarn långt bort och jag längtar otroligt mycket efter dem. I pjäsen fyller Farmor år och vill så gärna att barnen och barnbarnen ska komma. Jag förstår henne av hela mitt hjärta, säger Marika Lagercrantz.
Östgötateatern, Farmor och vår herre, foto Ola Kjelbye
Hon berättar att Farmor och vår herre är full av teman som intresserar och berör henne; inte minst när det handlar om åldrande, minnet och familjerelationer. Vem minns vad? Vem har rätt att berätta historien? Är det Farmor som har den rätta sanningen eller är det barnen eller släkten som minns rätt?
– Jag kommer från en familj med författare i släkten och det är något brutalt med det skrivna ordet, för det blir sanningen. Ingen kvinna har stuckit ut huvudet och skrivit, förutom pappas kusin Agnes von Krusenstjerna. Det är en högaktuell fråga; vad minns vi och vems historia är det vi berättar?
Läst för sin mamma
Marika beskriver Farmor som ”en tuff tant med skinn på näsan”. Farmor är inte rädd för att sticka ut hakan och hon vidhåller att hennes sanning är den rätta – på både gott och ont.
– Det är lite läskigt med människor som är så. Men det finns något i Farmor som jag älskar. Hon har inte varit lätt att ha som mamma eller Farmor, men det finns en försoning i vår pjäs och det är väldigt spännande.
Marika har läst pjäsen högt för sin 96-åriga mamma. ”Det är jag som är Farmor”, var mammans kommentar efteråt.
– Farmor talar med Gud som om det vore hennes närmsta vän. Hon tycker om att han inte gör så mycket invändningar, för det gör alla andra runt henne, säger Marika.
En del av vår historia
Hjalmar Bergmans karaktär Farmor är uppvuxen under fattiga omständigheter i ett soldattorp, men gifter in sig i en överklassfamilj. I dåtidens Sverige rådde en svart pedagogik, där barnen skulle straffas för att bli bra.
– Det är så mina föräldrar är uppvuxna. Mina äldre syskon fick stryk och min mamma fick stå i skamvrån. Det är hemskt, men det är en del av vår historia och finns ju kvar i vårt samhälle fortfarande eftersom så många har blivit präglade av den tiden, säger Marika.
Hon tror att Hjalmar Bergman lade in mycket av sitt eget kvalfyllda liv i Farmor.
– Det var en väldigt spännande period när Farmor började ta form, i samarbete med alla mina kollegor på teatern. Långsamt träder den här människan ut från historien. Det handlar om att vidga mig själv och inte fastna i det som är jag, utan att låta Hjalmar Bergmans Farmor få en röst.
– Det är så otroligt mycket text. Tack och lov så har teatern en sufflös. Det känns lite betryggande, men det är ändå väldigt svårt. Dessutom dansar vi, så Farmor måste hålla reda på benen samtidigt. Det är inte lätt, men det roligt.
Östgötateatern, Farmor och vår herre, foto Ola Kjelbye
Hur skulle du beskriva föreställningen?
– Det är fart och fläkt i den och det händer hela tiden nya saker. Pontus Plænges dramatisering är jättespännande. Ibland är det som en thriller där allt krackelerar. Nu ska gården säljas och allting ska bort. Nu bryts tystnaden och allt väller fram. Hur ska det gå?
Farmor och vår herre har nypremiär på Stora teatern i Linköping den 27 april och spelas till och med den 2 juni.
Text: Jeanette Söderwall, Östgötateatern
OM MARIKA LAGERCRANTZ
Marika Lagercrantz har bland annat varit verksam vid Stockholms stadsteater, Riksteatern och Dramaten samt medverkat i ett 80-tal film- och tv-produktioner. Hon var även med och startade den fria turnerande teatergruppen Jordcirkus. Åren 2011-2014 var Marika kulturråd på den svenska ambassaden i Berlin och sedan 2015 är hon ordförande för KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd). Under hösten och vintern 2016/2017 arbetade Marika med repertoarval och publiksamtal på Östgötateatern, för att därefter regissera Ylva Lööfs nyskrivna pjäs Stark som en räv.
Bildern överst: Marika Lagercrantz i rollen som Farmor, Ola Kjelbye
Länsteatrarna i Sverige och Länsteatern Gotland inbjuder till Vårmöte och formellt Vårmöte/Årsmöte.
Tid: 19-21 april 2023 (Med möjlighet till ankomst eftermiddag/kväll 18 april)
Plats: Länsteatern Gotland i Visby.
Tema: Samverkan, Självständighet i ideologiskt utmanande tider.
Deltagaravgift: 1500kr
Under de senaste åren har våra Länsteatrar stått inför otaliga utmaningar som handlat om allt från corona, lokalproblematik till politiska förändringar kring uppfattningar av kulturens frihet.
Nu ses vi för att fundera vidare, blicka framåt, utbyta erfarenheter både som teaterchef/konstnärlig ledare eller politiker/förtroendevald.
Vi samlas på möte från lunch till lunch 19-21 april. De som behöver kan komma redan på eftermiddag/kväll 18 april, möjlighet till samkväm med musik tillsammans med de av oss som kommer tidigare. Baren öppen och möjlighet till enkel måltid att köpa.