5 november 2020
”Visst har vi saknat kulturen! Det finns ett kulturellt underskott som börjar ta sig uttryck i ett stort behov hos oss att mötas, samtala, uppleva och diskutera kulturella händelser tillsammans.

Jag skulle också vilja påstå att kulturens minskade närvaro påverkar demokratin. Det börjar synas och ta sig uttryck i ökande hårda inlägg i sociala media, som pekar på att det fysiska mötet mellan människor i coronatider har minskat och därmed har också till viss del den ”ventil” försvunnit som samtalet och diskussionen utgör.

Kulturella uttrycks påverkan på demokratin kan inte överskattas. Det kan handla om konstutställningar som skapar debatt eller som speglar skeenden i tiden. Det kan handla om igenkänning på teaterscenen eller i en musikföreställning. Också besök med andra på museum och utställningar bidrar givetvis till samtal, eftertanke, argumentation och bildning – varje stängt museum i coronatider är en förlust just för det goda samtalet, bildningen och därmed demokratin.

Vilken befrielse är det då inte att, som jag nu i veckan, få uppleva en musikföreställning som ger chansen till coronasäkert möte med människor, upplevelser som berör och som ger anledning till just det goda samtalet som saknas i stora delar just nu. Coronapandemin har lyft behovet av kulturella upplevelser och synliggjort behoven.

Diskussionen om publikgränsen har tydligt gått vår väg, och våra insatser, tillsammans med andra, har gett resultat. Det komplicerade är dock att våra teatrar ofta spelar i så små lokaler att skillnaden rent praktiskt (vad det gäller antalet i publiken) i de flesta fall blir marginell – det ryms helt enkelt inte fler när avståndskraven måste hållas.

I flera fall blir det dock en positiv förändring med höjt publikantal, och vi kommer fortsättningsvis kunna visa på det stora ansvar länsteatrarna är beredda att ta för att ge våra besökare en coronasäkrad scenkonstupplevelse. Det som återstår är att också att kommunicera teatrarnas gedigna säkerhetsplanering med publiken och få dem att känna sig så trygga att de vågar besöka oss, i stället för att välja att sitta hemma i sin oro för att bli smittade. Teatrarna klarar detta!

Från Länsteatrarnas styrelse och kansli fortsätter vi arbetet kring medlemmarnas förutsättningar i pandemitider och det handlar dels om fortsatt ekonomiskt stöd till den regionala scenkonsten, där vi också måste vara tydliga med att det finns vissa skillnader i behoven av stöd, vilket är avhängigt vilken konstruktion respektive länsteater har och hur stor andel självfinansiering man arbetar med, där några av våra medlemmar är extra utsatta just nu.

Dels handlar det också om behovet av fortsatt ekonomiskt stöd, när förutsättningarna fortfarande är sådana att många av oss p.g.a. små spellokaler oavsett nivån på gränsen för publikantal inte kan ta in fler, när vi skall hålla de påtalade avstånden mellan sittande. Ska den regionala kulturen och då i skenet av detta, särskilt våra länsteatrar klara av produktioner rent ekonomiskt måste staten fortsätta att stötta oss och komma med någon form av ”driftstöd” för att den regionala scenkonsten ska kunna leverera och därmed ge uppdrag också till frilansande kulturarbetare.

En annan fråga är att fortsatt påverka våra skolor och förskolor att även i coronatider våga bjuda in till barn- och ungdomsföreställningar.

Vi kämpar vidare och bevakar alla de utmaningar som vi står inför med vetskapen om att kulturen är efterfrågad!”

Robert Uitto, ordförande Länsteatrarna i Sverige