Susanna Dahlberg lämnar Regionteater Väst efter nio år som vd. En vd som gillar organisationsfrågor och ordning och reda, vars drivkraft är konsten och att skapa bästa möjliga förutsättningar på arbetsplatsen.

– Jag är så otroligt stolt och glad över allt som vi har åstadkommit tillsammans genom åren, säger Susanna.

Regionteater Väst är Sveriges största turnerande scenkonstinstitution för en ung publik och en av landets största producenter av dans och teater. Susanna Dahlberg tillträde som vd 2013, och kommer att avsluta sin anställning vid midsommar 2022.

– Det är ett bra tillfälle att lämna över till någon annan att fortsätta driva och utveckla, läget på teatern är stabilt, det finns stor kompetens bland personal och chefer med de konstnärliga cheferna Monika Milocco för dansen och Nadja Hjorton för teatern i spetsen, fortsätter Susanna, och passar på att berömma teaterns ägare Västra Götalandsregionen och Uddevalla kommun, som hon tycker sköter sig mycket bra!

– Susanna har jobbat oförtrutet med att Regionteater väst skall vara den allra bästa teatern för barn och unga, säger Lena Bjurström, styrelseordförande Regionteater Väst. Det är ett fantastiskt välfungerande bolag hon lämnar. Susanna har verkligen jobbat med att öka branschens medvetenhet om regionteaterns kvalitéer. Hennes breda kunskaper och breda kontaktnät har varit en stor tillgång. Många medarbetare har valt regionteatern just med anledning av hennes goda ledaregenskaper. Det är väldigt tråkigt för oss att hon lämnar men vi är så tacksamma för allt gott hon gjort och önskar henne all lycka med kommande uppdrag någonstans i kultursverige.

Petter och Janne gör slut är en av teaterns många succéer. Föreställningen tilldelades Svenska Teaterkritikers förenings Barn- och ungdomsteaterpris 2019 och är uttagen till Scenkonstbiennalen 2021. Foto Lina Ikse.

Susanna Dahlberg, foto Ateljé Karlheden

Hej Susanna! I 9 år har du varit vd för Regionteater Väst! Hur har teatern förändrats under dessa år?
– Den är mer uppstyrd! Ha ha ha, jag älskar ju organisationsfrågor och ordning och reda. Det konstnärliga arbetet har utvecklats vidare med olika format, närheten till den unga publiken, nya metoder för deltagande och medverkan med mera tack vare den otroligt drivna och engagerade personalen och alla gästande konstnärer. Det tydliga fokuset på barn och unga har gjort oss bättre. Vi har också ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete, det är oerhört viktigt både för konsten och personalen, och här spelade ju #metoo en väldigt positiv pådrivande roll för samtal och åtgärder kring bemötande, hierarkier, trakasserier, diskriminering etc.

Vad har varit din drivkraft?
– Två saker, som väl hänger ihop. Men dels drivs jag av att skapa bästa möjliga förutsättningar på arbetsplatsen. Det innebär för mig att jobba mycket med kommunikation, tydlig organisation och funktioner som passar det vi ska göra, vilket ger möjligheter till ett gott klimat och bra arbetsmiljö. Jag tror helt enkelt att demokratiska arbetsplatser (och skolor!) ger ett demokratiskt samhälle, där alla tar ansvar och leder utifrån sin position.

Min andra drivkraft handlar ju så klart om själva konsten, jag var ett lyckligt lottat barn på den fronten, fick tidigt själv ta del av mycket konst och kultur av olika slag och njuter av att få arbeta med att ge andra barn den möjligheten. Alla inom Länsteatrarna i Sverige vet ju vad konsten kan göra för individer och vårt gemensamma.

Vad har varit besvärligt?
– Ha ha ha, jag har periodvis haft svårt för den offentliga byråkratin! Jag har stor respekt för kunnandet som finns bland tjänstepersoner och många politiker men New Public Management, detaljerad målstyrning, uppföljning och indikatorer av den typen är inte rätt sätt att styra konstnärliga institutioner. Jag lärde mig efterhand att inte bli så frustrerad utan se systemet som en del av förutsättningarna för ekonomiska investeringar från det allmänna.

Vad är du mest stolt över?
– Föreställningarna och publikmötena!! Plus att vårt varumärke har stärkts, både inom och utanför branschen, vi har jobbat tydligt mot det, både den konstnärliga kvalitén och att vara en bra arbetsgivare. För egen del är jag väldigt stolt över att ha prioriterat och skapat större sammanhållning inom teatern, ett gott samarbete i ledningsgruppen och jättebra samverkan med facket och personalen. Det var också det klimatet som gjorde det möjligt för oss att klara oss igenom pandemin så pass bra som vi gjort. Jag är också väldigt glad över att verksamheten vuxit, vi har större dansensemble nu och två heltidsanställda pedagoger inom Scenkonst Plus – samlingsnamnet för vårt arbete inom pedagogik och deltagande.

Regionteater Väst, Boost, foto Mari Hansson.

Finns det någon händelse eller ett projekt som står ut, som du minns med extra stor glädje?
– Vi har ju ett par ”rekord-projekt” som sticker ut och som jag kanske minns extra mycket just därför. Dels ”Boost”, ett slags performance vi gjorde tillsammans med den unga publiken och riktat mot beslutsfattare, där vi veckan innan valet 2014 var runt i alla regionens 49 kommuner och planterade äppelträd, läste poesi, dansade, lyfte ungas prioriterade frågor med mera. Vi gjorde också en föreställning 2016 som hette just ”Världsrekordet” där vi siktade på att slå rekord i antalet medskapare i en föreställning med helt vilt många olika ingredienser. Administrationen kring själva världsrekordet och medverkan i Guiness rekordbok tyckte vi var för dyr så det valde vi bort. Vi slog rekordet men lärde oss tyvärr också att även om det är kul så finns det en gräns för hur hårt en ska jobba. Så minns jag faktiskt de åren 2014-2016, vi spelade väldigt mycket och fick sen backa lite och började arbeta med begreppet ”hållbar medarbetare” och vad det innebar för oss som turnerande scenkonstinstitution.

Vad ska du göra nu?
– En av poängerna med att sluta är just att jag inte riktigt vet vad jag ska göra sen. Som VD är min jobbtillvaro väldigt planerad och det långt i förväg, jag ser fram emot mer spontanitet, reflektion och just det att inte veta. Så får jag se vad det gör med mig som person och om jag egentligen trivs med det, ha ha ha, eller bara längtar efter ett nytt chefsjobb där jag kan få ta mycket ansvar igen!

Jag håller på att starta ett eget bolag och kommer erbjuda mina kunskaper och erfarenheter inom ledarskap, organisation och kulturpolitik som konsult, rådgivare och föreläsare. Jag verkar gärna till exempel för fler gränsöverskridande samarbeten mellan olika konstformer och mellan professionell och ideell kultur, är mentor, moderator och öppen för fler styrelseuppdrag. Jag skulle också gärna fortsätta studera och forska i någon form, ”konstnärlig kvalitet” och ”politisk konst” är begrepp som ofta används men utan tydliga definitioner, vilket intresserar mig mycket, precis som när jag skrev studien om principen ”Armlängds avstånd” inom kulturpolitiken.

SEX var ett samarbete mellan Regionteater Väst och Göteborgs Symfoniker2020 – med stråkkvartett, dansare samt hyllade allkonstnären Aurelia Dey. Foto Francis Löfvenholm.

Läs mer om Regionteater Väst här.

Bilden överst: Susanna Dahlberg, foto Ateljé Karlheden

Boka din plats på Länsteatrarnas höstmöte 2021

Länsteatrarna och Byteatern Kalmar Länsteater bjuder in till höstmöte den 10-12 november 2021. Temat är Barn och ungas rätt till scenkonst. Utöver det kommer vi ta upp aktuella frågor kring länsteatrarnas situation för att tillsammans lära oss och utvecklas som förening samt enskilda individer i våra respektive teatrar. Det kommer att hållas medlemsmöte där vi beslutar om kommande års verksamhet och budget och självklart blir det också tid för enskilda samt gemensamma överläggningar. Som vanligt kommer vi få ta del av fantastisk scenkonst.
Varmt välkommen!


Jag vill äta middag 10 november

Jag vill äta lunch 11 november

Jag vill äta middag 11 november

Jag vill äta lunch 12 november



Jag godkänner att denna anmälan är bindande.