Samtalet om kultur och politik fortsätter! Den 30 maj fyllde Eftersnack med Folk och Kultur Foajé 3  på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm till sista plats. Först redovisades en handlingsplan för kulturen signerad Art Lab Gnesta och sedan följde ett kulturpolitiskt samtal med representanter från riksdagspartierna. Dagen avslutades med en paneldebatt med fem personer från Kultursverige med olika perspektiv; regionalt, lokalt, journalistiskt, konstnärligt och med ett forskarperspektiv.

Det kulturpolitiska samtalet Eftersnack med Folk och Kultur på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm den 30 maj blev helt fullsatt. Och varmt! Utomhus var det 28 grader i skuggan. Inomhus inleddes eftermiddagen i Foajé 3 med en presentation av en handlingsplan för att motverka ett segregerat konstfält, som har initierats av Art Lab Gnesta i samarbete med Konstfrämjandet Stockholm.

Linde Sjöstedt, projektledare för Folk och Kultur hälsar välkommen, foto Folk och Kultur

Det finns få konstnärliga projekt som handlar om statlig kultur- och konstpolitik formulerade av aktörerna själva, och inga som formuleras av aktörer som marginaliseras och exkluderas från ett homogent konstfält. Macarena Dusant, konstvetare och textförfattare, Ulrika Flink, Konstfrämjandet Stockholm och curator Grafikens hus, Sebastian Dahlqvist, konstnär och curator Art Lab Gnesta, verksamhetsledare Skånes konstförening, har gjort en handlingsplan som syftar till att generera kunskap och utforska konstnärliga handlingsutrymmen genom att arbeta med kritisk byråkrati som ett verktyg för att göra konstpolitik.

Macarena Dusant, konstvetare och textförfattare, Ulrika Flink, Konstfrämjandet Stockholm redovisade Handlingsplanen för kulturen, foto Folk och Kultur

På denna presentation följde ett samtal om kulturpolitik med representanter från riksdagspartierna med en panel bestående av Gunilla C Carlsson (s) vice ordförande riksdagens kulturutskott, Fredrik Lindstål (c) kulturnämnden Stockholms läns landsting , Cecilia Magnusson (m) riksdagens kulturutskott, Niclas Malmberg (mp) riksdagens kulturutskott, Vasiliki Tsouplaki (v) riksdagens kulturutskott, Roland Utbult (kd) riksdagens kulturutskott, Henrik Edin (l) ledamot i Kultur Västs styrelse.

Foto Folk och Kultur

Debatten inleddes med att Fredrik Lindstål (c) tog upp hur viktigt det är att decentralisera satsningarna på kulturen. Henrik Edin (l) framförde att man i liberalerna betonar vikten av att hålla kulturpolitiken värdeneutral, detta på grund av att SD hotar att ändra inriktning på kulturinnehållet och med tanke på den välkända diskussionen om ”en  armlängds avstånd”. Gunilla C Carlsson (s) ville poängtera att precis som det finns socioekonomisk ojämlikhet så finns det kulturell ojämlikhet – vilket gör det extra viktigt att alla måste få tillgång till kulturen. Cecilia Magnusson (m) tyckte, apropå eftermiddagens rubrik, att en kulturrevolution inte är det rätta ordet. En revolution gynnar inte kulturen, men det gör samtal. Folk och kultur är ett mycket bra initiativ för att starta ett samtal. Vidare ansåg Cecilia Magnusson att samverkansmodellen måste utvecklas. Hon var av den uppfattningen att den nuvarande regeringen urholkar modellen genom att gå förbi  samverkansmodellen och ge direkta bidrag till biblioteken, Kulturskolan o.s.v. Roland Utbult (kd) höll med om att den samverkansmodellen urholkas när regeringen ger direkta bidrag. Niclas Malmberg (mp) menade dock att regeringen har stärkt samverkansmodellen genom extra finansiella bidrag. Men det finns ett problem, och det är att Stockholm inte är med i modellen. För att biblioteken och Kulturskolan i Stockholm skulle kunna få del av pengarna beslutade man att ge bidragen direkt till verksamheterna utan att passera samverkansmodellen.

Kerstin Brunnberg, moderator, foto Folk och Kultur

Henrik Edin (l) ville ha bättre villkor för privata aktörer att gå in och sponsra kulturlivet.

-Vad hindrar dig? frågade moderatorn Kerstin Brunnberg, vilket föranledde en viss munterhet i salen.

– En skattelindring vore bra, sa Henrik Edin (l).

Vasiliki Tsouplaki (v) tog upp hur viktigt det är med kulturella aktiviteter i grundskolan: Det behövs mer, kanske extra stöd till enskilda elever. Niclas Malmberg (mp) vill ha bättre villkor för de estetiska ämnena i skolan.

Gunilla C Carlsson (s) ansåg att det var viktigt att markera att de offentliga pengarna ska gå till de kulturpolitiska målen. Henrik Edin (l) tog upp styrningssituationen, som han upplever som problematisk. – Vem ska styra över vart pengarna ska gå, är det verkligen politikerna och tjänstemännen? Man kommer kanske behöva anpassa konsten till SD´s partiprogram. Henrik ansåg också att de offentliga pengarna avsedda för kultur ska gå till kulturen och inte till demokratiprojekt.

Roland Utbult (kd) tog upp upphandlingslagstiftningen, som han ansåg vara ett problem som måste lösas och han vill istället  underlätta och förenkla reglerna för upphandling av konst och kultur.

Slutligen togs enprocentregeln upp som ett bra förslag. Enprocentregeln är ett ofta använt begrepp vid konstnärlig gestaltning, vid nyproduktion eller renovering av offentliga byggnader och platser som innebär att en procent av byggkostnaden avsätts för konstnärlig gestaltning, vilket t.ex. har skrivits in i markanvisningarna för Göteborgs Stad.

Några få inspel från publiken hanns med. En åhörare ansåg att det bör ställas högre krav på transparens hos de referensgrupper som fördelar de offentliga pengarna till kulturutövarna.

Moderator Kerstin Brunnberg avslutade med en uppmaning till de medverkande politikerna att de måste se till att  få med sina respektive partier på (kultur)tåget!

————————————————-

För att reflektera över de tidigare samtalen fanns en panel på plats bestående av Terese Bengard, verksamhetsledare Hela landet ska leva, Roger Blomgren, professor Bibliotekshögskolan och forskningsledare på Centrum för kulturpolitisk forskning, Anna Carlson, ordförande Teaterförbundet/Skådespelare, Calle Nathansson, vd Folkets Hus och Parker och Sanna Rayman, journalist, Dagen Samhälle.

Foto Folk och Kultur

Är kulturen en valfråga? frågade moderator Kerstin Brunnberg panelen.

-Ja, svarade Anna Carlson. – Kultur är grunden för alla andra frågor. Men vi behöver inte göra en kulturrevolution, för kulturen i sig ÄR en revolution.

Calle Nathansson svarade att han vill se kultur och bildningsfrågor i valet. Roger Blomgren dämpade entusiasmen genom att nämna att kulturen som valfråga ligger långt nere på prioriteringslistorna för partierna och endast 2 % av befolkningen tycker det är en viktig fråga. När man frågar folk vilka områden man ska göra nedskärningar i, så toppar kulturen listan. Kulturen anses alltså inte vara lika viktig som t ex sjukvården och skolan.

– Ingen bryr sig, konstaterade Roger Blomgren och spridda suckar hördes i publiken.

-Vem ska bestämma vem som ska få del av de offentliga pengarna? Vad ÄR konstnärlig kvalitet?

-Alla röster måste vara med, tyckte Calle Nathansson.- Saker och ting har hänt på senare tid som gör att Sverige ser annorlunda ut. Calle Nathansson föreslog avindentifierade ansökningar som en möjlig väg att gå.

Terese Bengard underströk betydelsen av den kulturella infrastrukturen i hela landet, och nämner som exempel hur viktigt det är det finns bygdegårdar och Folkets hus. – Det är viktigt att med enkla medel skapa förutsättningar för konstnärer att kunna utföra sin konst i hela landet.

Roger Blomgren ansåg att kulturpolitik måste förstärkas på ett regionalt plan, inte bara kommunalt.

-Det måste finnas en finansiering för konstnärer att verka, sa Anna Carlsson. – En konstnär (skådespelare) måste kunna försörja sig på sitt yrke, hur ska vi annars kunna behålla våra konstnärer?

Sanna Rayman tyckte dock inte att en konstnär skulle kunna räkna med att kunna försörja sig året runt på sitt konstnärliga arbete. – Skådespelaryrket är ett riskyrke och  det får man räkna med när man utbildar sig till det.

Vad skulle ni önska att politikerna säger i valet?

– Jag vill se ett parti som går ut med frågan om ett Kulturlyft! sa Calle Nathansson. -Bland annat för att säkra den kulturella infrastrukturen, som exempelvis består av små föreningar och ideella arrangörer. Stärk den ideella kultursektorn!

– Lyft fram framsteghistorierna, civilorganisationer, bildningsperspektivet, sa Roger Blomgren. Stödet till Folkets Hus och parker och till civilorganisationer har lett till framstegshistorier. Sverige toppar listan i Europa över egenaktivitet inom kulturskapande. -Lägg ner Kulturdepartementet och lägg det under/bredvid Utbildningsdepartementet, så det blir ett större, vidare politikområde.

– Kulturbranschen i Sverige är sluten, sa Sanna Rayman. – Det borde finnas mecenater som  hjälper  till att lyfta in folk i branschen, vilket det finns i många andra länder.

Anna Carlson pekade återigen på frågan om en kontinuerlig försörjning för konstnärer. -Och när det gäller Skapande skola bör medel gå till professionella konstnärer som kommer till skolorna med ett projekt och inte till elever som gör egna föreställningar, sa hon.

– Sluta prata – gör’t istället, sa Terese Bengard. – Skapa en jämnare finansiering och fixa till den kulturella infrastrukturen!

 

Arrangeras av Folk och Kultur, ABF, Arena Idé, Ax – Kulturorganisationer i samverkan, DIK, Folkets Hus och Parker, KLYS, Konstfrämjandet, Länsteatrarna i Sverige, Riksskådebanan, Riksteatern, Runö Folkhögskola och Utvecklingscentrum, Sensus, Sveriges konstföreningar, Teaterförbundet för scen och film. I samarbete med Kulturhuset/Stadsteatern.

Du kan se eftersnacket här!

Välkommen till vårmöte på Teater Halland!

Länsteatrarna i Sverige och Teater Halland hälsar välkommen till vårmöte 9-11 mars 2020 på Teater Halland, Svärdfiskgatan 8 i Varberg.


Jag vill äta middag 9 mars

Jag vill se kvällsföreställningen 9 mars.

Jag vill äta lunch 10 mars

Jag vill äta middag 10 mars

Jag vill se kvällsföreställningen 10 mars.

Jag vill äta lunch 11 mars



Jag godkänner att denna anmälan är bindande.